Pressmeddelande 8 mars 2012

Svenska barnboksinstitutets Bokprovning Barn- och ungdomsboksutgivningen i Sverige 2011 – trender, tendenser och statistik 

År 2011 utkom totalt 1747 barn- och ungdomsböcker i Sverige, vilket är en ökning med 84 titlar (5,1 %) jämfört med 2010 då det utkom 1663 böcker. Den negativa utvecklingen sedan 2009 är därmed bruten. Av årets utgivna böcker är 937 titlar svenska och 810 översättningar, vilket innebär att de svenska böckerna för andra året i rad är fler än de översatta. Bland översättningsspråken dominerar fortfarande engelskan starkt (64 %). Bilderböckerna, kapitelböckerna och ungdomsböckerna var de kategorier där ökningen var störst i förhållande till föregående år, och dessa tre kategorier är också de som totalt sett har ökat mest i antalet titlar under 2000-talet. Faktaböcker och tecknade serier är kategorier som har gått upp och ner under 2000-talet och som nu åter minskar. Det ges ut fortsatt få diktsamlingar, sångböcker och dramatik. Statistiken bygger på det antal böcker som inkommit till Svenska barnboksinstitutet senast den 28 februari 2012.

Det var flickornas och kvinnornas år 2011, särskilt när det gäller svenska ungdomsböcker, men även när det gäller bilderböcker och tecknade serier. Vi tycks vara inne i ett generationsskifte där unga, kvinnliga författare, bilderbokskonstnärer och serietecknare publicerar verk med flickor som huvudpersoner och strävar efter att skildra flickans och den unga kvinnans erfarenheter. Det ökade antalet flickor i ungdomslitteraturen är möjligen en anpassning till marknaden och det faktum att pojkar läser mindre. Frågan är om detta på sikt kommer att påverka mängden läsande pojkar. Som studier har visat tenderar pojkar att vilja läsa om andra pojkar.

Bland alla de motiv och teman som tas upp i ungdomsboken finns många skildringar av flickors och unga kvinnors sexualitet, lust, längtan och begär, gestaltade utifrån dem själva och deras upplevelser. Kriminalitet, slagsmål, mord och dråp förekommer även i flera av 2011 års ungdomsböcker. Såväl pojkar som flickor kan vara förövare och offer, men flickor antar allt mer sällan en traditionell offerroll. Aningen nytt ­i utgivningen 2011 är också att det finns ett antal ungdomsböcker som skildrar det problemfyllda tonårslivet med ett humoristiskt anslag.

Intressant är att flera av de debuterande kvinnliga ungdomsboksförfattarna tillför något nytt till ungdomsboken stilmässigt och språkligt. De berättar associativt, drömskt och poetiskt genom att bryta upp språk och orsakssammanhang. Även inom bilderboksutgivningen utmärker sig den nya generationen yngre, kvinnliga bilderbokskonstnärer och för in nya stilinfluenser.

En annan övergripande observation är att spannet i skildringen av sociala villkor tycks vidgas. I ungdomsboken skildras hemlöshet, uteliggare och djupa klasskillnader å ena sidan, exklusiva vanor, märkeskläder samt materiell och kulturell överklass å den andra. Denna trend finns även i kapitel- och mellanåldersböckerna, men där är barnen inte hemlösa utan slavar. Möjligen är det ökade gapet mellan rik och fattig i barn- och ungdomslitteraturen ett tecken i tiden som kan kopplas till ökade klyftor i samhället.

Inte bara det faktum att de svenska originalen är fler än översättningarna pekar på att barn- och ungdomslitteraturen blir mer nationell. Världen utanför Europa och USA är sällan närvarande. I de svenska kapitel-, mellanålders- och ungdomsböckerna väljer författarna i hög grad att förlägga handlingen till Sverige. Något fler skildringar av andra miljöer och länder finns i bilderböckerna och böcker med sagor, men även här dominerar skildringar av vit medelklass.

Över lag gäller att tidigare starka genrer är fortsatt starka, med undantag för mangan som stod för nästan hela utgivningspuckeln runt 2006-2008. Mangautgivningen har minskat åtskilligt de senaste åren och förlagen tycks nu i princip ha lämnat de långa pocketboksserierna. Nytt inom e-boksutgivningen är att det under 2011 utkom en så kallad enhanced book, på svenska e-bok+ eller e-bok extra, en digital multimediaversion av den tryckta boken. Vi fick också det troligen första exemplet på användande av Augmented Reality (AR), förstärkt eller förhöjd verklighet, i en svensk barn- och ungdomsbok. Sannolikt kommer vi att se mer av detta.  

Utförlig dokumentation från 2011 års Bokprovning finns på Svenska barnboksinstitutets webbplats www.sbi.kb.se  
Information: Åsa Warnqvist, asa.warnqvist@sbi.kb.se, 08-54 54 20 51  
Svenska barnboksinstitutet Växel 08-54 54 20 50 info@sbi.kb.se >> Öppettider
Odengatan 61 Bibliotek 08-54 54 20 60 biblioteket@sbi.kb.se
113 22 Stockholm